KLIMAKTERIET

Klimakteriet är en naturlig fas i en kvinnas liv, en tid då äggstockarna slutar att tillverka hormoner och mensen slutar. När produktionen av östrogen minskar, påverkas menstruationscykeln, vilket kan ge upphov till symtom som värmevallningar, sömnproblem, återkommande urinvägsinfektioner, torra och sköra slemhinnor framför allt i underlivet men även i ögon, näsa och hals. Känslor av nedstämdhet, humörsvängningar och minskad sexlust är också vanligt. Idag finns det gott om hjälpmedel och information om klimakteriet som kan hjälpa en att återfå en god livskvalitet och ett inre välbefinnande.

Klimakteriet kan också uppstå av att äggstockarna slutar fungera på grund av behandling med läkemedel eller om de opereras bort.

KLIMAKTERIET PÅVERKAR

Tidpunkten när du kommer in i klimakteriet, hur du påverkas och hur länge den här fasen i livet pågår, är unikt för dig. Det finns kvinnor som berättar att de känner en befrielse över att slippa mensen, och att inte längre behöva oroa sig för att bli gravida. Andra kvinnor kan beskriva hur de saknar sin mens och känner stor sorg när möjligheten att få barn är förlorad. Hur du påverkas, både fysiskt och känslomässigt, mer eller mindre, är olika för varje enskild individ.

Kanske är du en av de kvinnor som knappt märker av klimakteriet, mer än att mensen upphör? Kanske är du en av de kvinnor som blir totalt utslagen, när du genomlever alla besvär som kan komma?

KLIMAKTERIEBESVÄR

Klimakteriebesvär som kommer, kan pågå under en kortare eller längre tid. Förbered dig gärna med att lära dig mer om klimakteriet och få en förståelse för vilken påverkan du eventuellt kan få. Det är också bra om din omgivning är förberedd och har förståelse för din nya fas i livet.

En vanlig fysisk förändring är att mensen blir oregelbunden och ibland långvarig, innan den helt upphör. Får du rikliga och långvariga blödningar, finns risk för blodbrist. Kontakta vårdcentralen ta reda på om du behöver få tillskott av järn.

Du kanske, helt plötsligt känner en våg av värme som sveper över kroppen eller att du börjar svettar mycket, utan att du ansträngt dig. Detta är en av de vanligaste besvären. Du kan också börja få problem med sömnen och många väcks av svettningar på natten. Men det handlar inte bara om svettningar, en del vaknar för tidigt eller flera gånger under natten ändå. Men tack och lov finns olika sätt att minska besvären. Regelbunden motion är en av de viktigast sätten att ta hand om din kropp. Du kan prova akupunktur, och se om besvären minskar eller försvinner. Yoga är ett annat exempel som du kan bli hjälp av. Det finns behandling med hormoner, och mycket mer. Ta reda på vad du blir mest hjälp av.

När östrogennivån minskar är det vanligt att få besvär med torra, sköra slemhinnor. Fram tills nu har mängden östrogen hjälpt till att underlätta blodcirkulationen runt slidan och urinröret. Även elasticiteten i slidväggarna minskar och allt detta kan orsaka irritation och smärta såväl i vardagen som vid till exempel omslutande sex. Östrogenet påverkar även urinvägarna. Inkontinens och urinvägsinfektioner, är ganska vanliga under den här övergångstiden. Hjälp ditt underliv och ta hand om dina slidväggar och vulva. Smörj in dem med Aleah Cares oljebaserade intimkräm (Heal) som är mjukgörande och vårdande för sköra slemhinnor.  Du kan även kontakta sjukvården och höra om du kan kombinera intimkrämen med något lokalverkande östrogen. 

Var inte orolig om du upplever kraftiga humörsvängningar. Det är inte ovanligt och inte så konstigt. Sömnen påverkar psyket samtidigt som sjunkande östrogenproduktion i sig kan sänka humöret. Tänk på allt som händer i kroppen när alla hormoner verkar åka berg- och dalbana.

VÅGA BE OM HJÄLP

Om du tillhör de kvinnor som får besvär som påverkar ditt känsloliv och försämrar din livskvalité, ta din upplevelse på allvar. Våga prata om vad du upplever så din omgivning förstår vad som händer. Det kan hjälpa mycket om du pratar med någon du litar på, som kan vara ditt stöd. Ta gärna hjälp av en rådgivare, speciellt om du känner att dina närmaste inte förstår.

Våga söka hjälp om du får besvär, ingen ska behöva genomlida problem som kan undvikas. Det finns bra hjälp att få, förutom det du kan göra själv för att må bättre.

KVINNOKROPPENS FÖRMÅGOR

Även om du tycker att det är jobbigt på många sätt, har du en fantastisk kropp. Kroppen kan klara av förändringar under klimakteriet, och på sikt ha förmågan att återställa balansen. Även om du kanske helst skulle vilja slippa vara med om allt som händer i kroppen, finns mycket att förundras över.

Precis som i puberteten innebär klimakteriet en kraftig omställning i hormonbalansen och kroppens funktioner. Du har ett unikt inre system, som bestämmer när i livet kroppen är som bäst utrustad att klara av en graviditet. Kroppen kan också avgöra när det är dags att avsluta den förmågan, som ett sätt att skydda dig.

Du föds med dina äggstockar fyllda ägg-anlag, som vilar fram till puberteten. När kroppen är mogen, startar ett samarbete mellan en körtel i hjärnan (hypofysen) och äggstockarna, som kallas feedbacksystem. Förenklat fungerar det ungefär så här:

Hypofysen är förprogrammerad att styra din menstruationscykel på ett unikt sätt för just dig. I puberteten börjar den skicka ut speciella signalhormoner, som styr äggstockarna till att producera mer eller mindre mängd av könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron. Östrogenet ser bland annat till att slemhinnorna är elastiska, fuktiga och ger ett visst skydd mot infektioner. Både östrogen och progesteron ar viktiga i regleringen av menstruationscykeln. Testosteronet behövs för våra muskler och har även betydelse för sexlusten, precis som östrogenet.

Under menscykeln kommer några ägg-anlag mogna varje månad. Samtidigt växer slemhinnan i livmodern för att förbereda sig att ta emot ett befruktat ägg. Ett eller ibland fler mogna ägg lämnar äggstocken varje månad. Om ägget inte blir befruktat, förs det ut med mensblödningen. Menstruationscykeln påbörjas i puberteten och kommer att fortsätta fram till klimakteriet.

Det är ägg-anlagens livslängd på cirka 50 år, som bestämmer när produktionen av hormonerna sjunker och klimakteriet börjar. Äggstockarna har inte längre förmågan att producera lika mycket hormoner som innan. Under en period fortsätter hypofysen ändå att skicka allt starkare signaler för att stimulera produktionen, men äggstockarna orkar inte. De starkare signalerna stör olika funktioner, och det blir en naturlig hormonell obalans som påverkar oss på många sätt, precis som under puberteten.

KLIMAKTERIETS FASER

Klimakteriet, eller övergångsåldern som det också kallas, är tiden före och efter den sista menstruationen och brukar pågå under några år eller längre. Tidpunkten för en kvinnas sista menstruation kallas menopaus och ordet Menopaus kommer från grekiskan och betyder just upphörande av menstruation.

Det är individuellt när klimakteriet börjar, men för de flesta sker det mellan 45 – 50 års ålder. Den hormonella process som sker är uppdelad i tre faser och pågår vanligtvis fram till 65-årsåldern. 

Perimenopaus, eller förklimakteriet som många också kallar denna fas är den period när menstuationens blödningsmönster blir mer och mer oregelbunden. Du kan få rikliga blödningar och/eller tätare intervaller mellan blödningarna. Under den här fasen minskar äggstockarnas produktion kraftigt av främst östrogen och progesteron. 

Perimenopaus pågår fram tills det gått 12 månader utan någon menstruation. Då går en kvinna in i nästa fas, menopausen, klimakteriet.

Postmenopaus, efterklimakteriet, är benämningen på perioden efter att menopaus inträffat och är fasen som kvinnan kommer att befinna sig i resten av livet.

Klimakteriet kan även ske före 45-års ålder av olika anledningar, som till exempel på grund av ärftliga anlag eller sjukdom. Om äggstockarna opereras bort eller i samband med viss cancerbehandling, minskar produktionen av östrogen kraftigt. Kvinnan kastas mer eller mindre brutalt in i klimakteriet, från en dag till en annan. Kroppen har ingen chans att vänja sig genom de olika faserna. Det snabba förloppet gör att besvären ofta blir kraftiga och påverkar på många plan. Här är det viktigt att förebygga problem så mycket det går.  Sjukvården behöver ge hjälp så fort som möjligt.

Torra och sköra slemhinnor i underlivet

Vid en hormonell obalans kan många kvinnor uppleva att slemhinnan blir tunnare, skörare och mindre elastisk. Ofta kan man få en brist i östrogen som är det hormon som hjälper till att underlätta blodcirkulationen i slidan och urinröret, hålla slemhinnorna elastiska och fuktiga samt skydda mot infektioner. Man kan även oftare uppleva smärta vid omslutande sex och det beror på att när slidväggarna blir skörare så kommer även nervändarna närmare ytan och blir då känsligare och ömtåliga för beröring.

Östrogen som produceras av äggstockarna, ansvarar för den vaginala vävnadens struktur och funktion, elasticiteten i slidans slemhinnor och utsöndringen från slidan. I samband med att östrogennivåerna minskar är det vanligt att det sker en förtunning och en inflammation av den vaginala vävnaden och man kan då få så kallad Vaginal artrofi, ett kroniskt tillstånd som behöver vårdas. Om inte, så kan vaginal artrofi orsaka sveda, torra och sköra slemhinnor, smärta, urinläckage eller urinträngningar och ibland återupprepande urinvägsinfektioner.

Om du upplever smärta och/eller att elasticiteten i slidan har minskat så kan våra vaginalstavar tillsammans med Aleah Care Oljebaserat glidmedel vara behjälpliga. Vibrationen i stavarna  skapar en ökad blodgenomströmning som i sin tur är gynnsam för vävnaden och de kallpressade fettsyrorna i glidmedlet vårdar och återfuktar slemhinnorna.

EN HISTORISK TILLBAKABLICK
När förmågan att bli gravid upphörde uppstod en känsla av att inte "duga" som kvinna, hustru och älskarinna. Den sexuella hälsan var inriktad på reproduktion och inte på lust och njutning för kvinnor. Mensblödningen ansågs så sent som in på början av 1900-talet som nödvändig för att kvinnor skulle bli av med giftiga ämnen i kroppen. Så när menstruationen upphörde så hävdade man att blodet och de giftiga ämnena som hölls kvar i kroppen orsakade psykiska besvär och ohälsa med olika symptom. Läkarna förstod då inte sambandet mellan äggstockarnas funktion och klimakteriebesvär. Det innebar att besvärliga symtom förtegs för att man som kvinna inte skulle framstå som sjuk eller till och med galen.

Detta kan i vår tid delvis ligga till grund för en delvis tabubelagd syn på klimakteriet och något som man tidigare inte pratat så öppet om.